söndag 7 juni 2015

Renässansen

Renässansen

Min frågeställning i detta blogginlägg.
·         Hur kunde den gamla grekiska kulturen från antikens tid ta Europa med sådan storm efter nästan tusen år?
·        Varför vart vetenskapsmän med nya teorier misstrodda eller ignorerade? 
·         Vad är orsaken till att de levande berättelserna som teater, sång och dans dog nästan dog ut?
·         Vad blev konsekvenserna av att teater etc. dog ut? Och vilka fördelar fick det för oss i nutid?

Ja hur kunde kulturen från antiken komma tillbaka till Europa och ta den med storm? Under medeltiden var det kyrkan som bestämde hur människor skulle leva och tänka på, men som alltid kan vi bli inspirerade av hur det var förr, eller hur? Att det dessutom var under medeltiden människorna började se bakåt åt just antiken där människors fria tänkande var en stor del av kulturen.
Såklart vart det ett mode med detta och dessutom när det nu fanns möjlighet att köpa böcker ökade självfallet läskunnigheten då böcker nu även trycktes på andra språk än latin, detta har fortfarande världen att tacka Johann Guten-berg för då han kom på det nya sättet att trycka text på!
Men den grekiska kulturen förde med sig så mycket mer, konsten och filosofin var tillbaka. Dem rika adelsmännen etc. köpte massor av konst med nya inspirations källor målade av konstnärer som Leonardo da Vinci och Rafael och den ekonomiska tillväxten blomstrade.
Men med allt detta ny-tänkande från förr i tiden kan inte bara ha slutat med att alla var nöjda och glada? Efter en närmare titt på ämnet så kom jag fram till att det var så pass lite information och att de som inte uppskattat förändringen befann sig i en minoritet.
Så var det så det var? Majoriteten var lyckliga och öppnade upp sig framåt mot nya/gamla ting?

För att inte nämna punkt två som en uppslutning, varför vart då nya teorier från dåtidens ”vetenskapsmän” ignorerade?
Vi vet idag att vi inte tror på allt som sägs, även om det kommer från mycket bakomliggande fakta som tagits fram av forskare. Idag och imorgon kommer vi att få höra om nya teorier som kommit fram, mest handlar det om vår hälsa eftersom tekniken är något som vi idag ”vet” förnyas och uppdateras dagligen. Men ändå ignorerar vi den om vi inte vill höra den? Jag själv vet att jag tänker på ett sätt som får dåtidens människor att verka korkade, varför såg de inte problemen komma? Hur kunde dem inte ha förstått det? Eller varför kunde dem inte bara ha gjort så? Jag vet att det inte bara är jag som har det perspektivet på det dagliga filosoferandet men ändå så ser vi inte faror som dyker upp runt knutarna i vår vardag?
Var det så konstigt att nya teorier vart misstrodda när vi idag gör samma sak eller vill vi känna att vi har utvecklats till det bättre och ser dessa faror för att känna en säkerhet hos vår arts utveckling genom att se ned på våra förfäders misstag? Hmm en knivig situation vi sitter i då vi vet att vi dagligen gör sådant som skadar vår arts utveckling när det både gäller utveckling och hälsa.
För att gå in på den tredje och den fjärde punkten i ordningen så har vi då teater i fokus kan vi korts sagt säga.
Den orsaken att teater etc. dog ut kopplar jag direkt till att läskunnigheten och förmågan att kunna trycka böcker framkom. Visst måste det vara enklare att måla upp historier med ord på papper snarare en att tillverka kulisser och endast jobba med små delar av något som kunde vara långa och djupa historier?
Även i detta skeende kan vi se att människans vardag blev till det enklare och visst spreds ju även kreativiteten mer mellan varandra när man kunde dela kunskaper och intressen såsom böcker.
Att människan kan skriva är ju extremt viktigt, att vi kan kommunicera med varandra och skriva böcker mm. Men absolut vart det en krock mellan teater och en nedskriver roman, det är billigare och mer bekvämt att skaffa en bok och läsa den i lugn och ro snarare än att köpa en biljett och se en teater på 2-3 timmar.
Det positiva idag är att vi har film, en blandning mellan böcker och teater när vi kan se dessa lite vart som helst utan någon tidspress, om det inte är bio såklart. Andra fördelar är att dem som brinner för teater och skådespeleri är dem som sysslar med det. Dem som vill läsa en bok i hängmattan under björken på landstället kan göra det, även grejen att gå på en teater har förändrats då det blivit mer exklusivt och speciellt.
Nackdelar finns det såklart, att teatern inte är så stor som den en gång var men att vi idag har skaffat oss ett sofistikerat samhälle där det är fullt av valmöjligheter, ett mer allsidigt samhälle som har något för alla.

För att sätta samman en sammanfattande text så kan jag bara beskriva denna epok som en mycket viktig del av vår kultur och moderna livsstil!

söndag 17 maj 2015

Epokindelning - reflektioner.

Epokindelningen.

Finns det problem med vår epokindelning? Vilka är problemen? Varför är det viktigt att vara kritisk mot epokindelningar?

Problem är något som alltid hunsat människan. Vår art har dessvärre krånglat sig ur många av dem och allt har löst sig, kanske inte direkt men sin inom tid. Men vart brister den mänskliga tron på sig själv? Vår historia i vår tidräkning har ständigt präglats av kant och gupp såsom krig, maktspel och lögnare, så vart kan vi idag finna den korrekta sanningen om vad som egentligen hände för flera tusen år sedan? Detta är ett av dem stora problem för de som någonsin i tiden ägnat sin tid att studera historia och dess innebörd, så vad kan vi egentligen fastställa men konkreta teorier om vad för beslut som gjordes av dem män som styrde vår värld innan skriftspråket fanns i människans liv?

Det kan vi helt enkelt inte göra.

För vad vet vi egentligen, hur mycket det än antecknas och dokumenteras kan vi aldrig förstå den hela ”helheten” som egentligen fanns. 
Jag skulle kunna dra en parallell som dem flesta känner till - du har läst en helt utomordentligt bra bok och får reda på att den ska släppas som en film version. Efter du sett filmen så inser du hur lite av bokens handling som ressigören fick med på två timmar, helheten som fanns i boken är nu borta och endast ett fåtal av dem avgörande händelserna finns med.



Samtidigt som vi idag kanske lever under brutala lögner som vi aldrig kommer kunna bevisa motsatsen på kan vi även inte bara läsa vår historia, med vår historia menar jag då den västerländska historien där Europa ligger i fokus utan även alla andra landområdens såsom Indianernas innan Columbus, australierns historia som kom med resande över haven, den asiatiska historien och kanske den viktigaste historia källan – Afrikas historia.

Helheten blir väldigt annorlunda emot den som vi får om vi läser en bok om riddare under medeltiden, för en bok i Afrika som utspelat sig under samma tidsperiod har förmodligen ingen som helst anknytning till vår uppfattning om medeltiden.
Att vara skeptisk är något som ligger i människans natur, vissa är mer och andra är mindre och förmodligen så har det alltid vara så.


En stor fråga jag själv skulle vilja få besvarad är hur pass stort maktinnehavarna i den gångna historien haft, för precis som idag är allt från en artikel i en tidning till bibeln omskrivna till att verka ”mer” än de egentligen är/var. För vad vet vi, precis som i ett grupparbete i skolan kan det mycket väl vara en person som briljerar och tar fram massa bra material men en annan under presentationen tar åt sig äran, varför skulle inte detta ha hänt under vår historia?

Som en anknytning till det förstnämnda i detta inlägg så kommer vi alltid tillbaka till problemen, vissa gick som sagt att lösa som ni vet, men är detta ett av dem? Eller kommer vi kunna lösa detta problem med myter i historien en dag och få ta del av sanningen, eller kommer den i sådana fall mörkas av våra nuvarande makthavande?

Frågor som tillsvidare förblir obesvarade tills motsatsen är lyst skulle jag säga som är mycket skeptisk till vissa händelser i vår historia.



Min egna epokindelning av mitt liv hittills.

Om jag nu då ska dela upp mitt liv i olika epoker så blir det genast mycket svårare.
Jag kommer nu göra detta genom 3 punkter med information och varför det är/var så.

·         Befruktningen. Det är mitt livs första epok och förmodligen alla andra levande varelser likaså.

·         Då tiden. Den tid som jag förmodligen upplevde som roligast hittills. Aldrig några bekymmer och inte några som helst krav. Tiden jag kommer ihåg av denna period skulle jag se som en ljus tid, som Antiken ses som i vår historia.

·         Närmare nutid. Den tid som vart den absolut mörkaste och dystraste tiden. Min far vart väldigt sjuk och slutade som det gjorde, skolan gick trögt och likaså med vänner och bekanta. Allra sämst var det förmodligen då motivationen att ta tag i saker försvann. ¨
           
           En period som jag kan relatera till synen på medeltiden.

·         Nutid. En tid där jag ryckte upp mig och tog tag i saker och ting. Skolresultaten gick framåt, nästan till den nivån jag ville, jag hittade tillbaka till gamla kompisar och skaffade även många fler, jobben dök upp som syrener på våren och allt har rullat på som om inget kan gå snett.

Nutiden är den tid som jag kan förknippa med romarrikets tid, allt som byggs upp och blir framgångsrikt kommer tillslut att falla, men som ni vet om ni läst tidigare inlägg så tog det väldigt lång tid innan fallet kom, hoppas på detsamma!

Vilken epok lever vi i? Vad kommer framtidens människor att kalla vår tidsepok?

Idag lever vi i en sargad tid, mycket nytt och bra och mycket av motsatsen.
Jag kan bara tänka mig att framtida generationer kommer vara vansinniga på 2000 talets människor. Allt skit rent ut av sagt som vi orsakar och som förmodligen kommer få helt absurda bieffekter för framtiden.
Dem dåliga sakerna överväger ur mitt och förmodligen många andras perspektiv dem bra sakerna vi har åstadkommit sedan år 2000 e.KR, men absolut har vi gjort bra saker för att inte nämna sjukvården.
Men om vi då skulle namnge åren mellan 1900 till nu så skulle jag kalla den αποκάλυψη (Apokalyps).
Tiden för uppenbarelse, att det vi håller på med inte fungerar alls helt enkelt men ack så sant.
Ett passande namn för en epok där vi blir mer och mer medvetna, dels av hur jordens utveckling ser ut och även vår informationsinhämtning.

APOKALYPSTiden för uppenbarelse.


fredag 20 mars 2015

Medeltiden

Medeltiden

baserat på det norska tv programmet "myten om medeltiden".


  • varför kallas denna epok för medeltiden?
Medeltiden är perioden mellan Antiken och Renässansen (500 e.kr - 1500 e.KR). Denna tid kan dock variera pga. att alla kontinenter inte kom in i denna period lika snabbt som andra, för att dra ett exempel så hade vi här i Sverige fortfarande vikingatid fram till ca 1020 e.KR  medans man i centrala Europa haft "medeltid i ca 500 år.
Perioden hade inget namn på väldigt länge, men det var en man vid namnet Cellarius som kom på namnet "medeltiden" under 1600 talet. Namnet enligt honom beskrevs som tiden mellan antiken och hans egen.

  • Var medeltiden en mök eller ljus tid?
Mycket av det som hände under medeltiden kan man förknippa med krig, korståg, religion, Jerusalem och Vatikanstaten men och andra sidan var det en extremt betydande tid för mänskligheten.
Under medeltiden kom det fram en väldans massa saker, nya tekniker, nya vapen och hela samhällen med infrastruktur.

Enligt mig som har läst en väldans massa böcker som har med korståg och krigen mellan kristendomen och Islam så skulle jag säga att det är en mörk tid ur det perspektivet, att vi har ständiga krig i områdena runt staden Jerusalem som både enligt kristendomen och islam är den "heliga staden".

Men precis som vi kan relatera till första och andra världskriget så har vi fått en massa saker i gengäld, om man bortser från alla offer och förstörelser.
ny teknik i alla maskinella sammanhang som exempel flyg och transport.

För att hålla detta lite kort så skulle jag bara vilja sammanfatta denna luddiga text med att, Medeltiden var en mörk och troligtvis jobbig period för många människor på olika kontinenter men att perioden har gett oss så otroligt mycket tillbaka, för att inte prata om arkitektur, religion, seder och bra genrer till filmer?

men jag anser att tiden för folket absolut tenderar till en jobbigare eller "mörkare" tid om man vill utrycka sig så.

Kort och gott!



onsdag 4 februari 2015

Romar rikets fall.

Romarrikets fall.
Romarriket, det enorma riket som sträckte sig ända från Storbritannien ner till Bosnien var världens stormakt, mellan åren 162 e.KR och 395 e.kr drabbades det mäktiga riket av hårda anfall och epidemier som bland annat pesten. Men kejsarna Hadrianus och Theodosius gjorde allt i sin makt för att ta kontroll över situationen, vilket dem lyckades men till viss del.
riket bestod under deras tron perioder av ca 400 000 man i militärt syfte och 75 legioner, detta gjorde romarriket väldigt svårbesegrat och många anfall misslyckades.
Men år 212 e.kr hände något som skulle förändra hela synen på riket, nämligen vem som helst innanför rikets gränser betraktades som romare och inte bara födda italienare. Detta medföre till visso en väldigt god stämning mellan folket och gjorde det till ett samhälls lyft, dock var det svår för rikets ledare att identifiera om fiender bosätter sig inom riket, vilket var precis som hände.

Året är 395 e.kr och kejsare Theodusius dör. Hans två söner tar över makten men väljer att dela på riket till Västra romarriket och Östra romarriket, vilket var början till det tunga fallet som riket nu låg i famnen.

Väst Roms kejsare var svag, hade inte folkets stöd och var ingen bra fältherre. Stora anfall från öst och väst skulle pågå i årtionden och västrom vart svagare och svagare.
Stora militärhärdar drog genom Rom och plundrade flera gånger om, skepp med livför nödigheter plundrades och västrom låg i kläm.
Året 467 e.kr av sätts kejsare Romulus Augustulus av Odvokerna och det västra romarriket gick under pågrund av kraftiga anfall av sanktioner av germaner.

Delning av väs och östra romar riket. västra Rom har gått under, men östra delen
Bild: www.vasa.abo.fi lever vidare.

När Västra Rom föll så invaderades det och delades upp i samband med de sanktioner som i flera hundra år försökt invadera det stora riket.

Men det Östra riket var fortfarande intakt och starkt i sina landsområden.
Riket bestod intakt ända fram till 1453 e.kr då Konstantiopien erövrade riket med otroligt manskap på 300 000 män.

Det romerska riket bestog i ca 1800 år och är vår västlänska kulturkälla som vi än idag hyllar och hyllar i form av artitektur och konst

Källor:

söndag 1 februari 2015

Romarrikets Härskrinnor.


Jag har i denna uppgift valt att skriva om Kleopatra II.



  • När och var levde hon?
Kleopatra II levde mellan 185 f.KR till 116 f.KR.
Hon var drottning i det Ptolemeiska riket där hon regerade som första "maktdelningen" någonsin tillsammans med sina bröder och makar Ptolemaios VI och Ptolemaios VIII.

  • På vilket sätt hade hon makt?
Kleopatra var drottning. Hon var bara 10 år när hon och hennes bröder sattes i makten, alla var omyndiga och kunde såklart int alltid samsas.

Kleopatra låg steget före sina bröder och hade under senare år väldigt bra kontakt med det romerska riket.

När Egypten 160 f.KR invaderades av syskonens morbror Antiochos IV som krönte sig själv till farao och tog rollen som syskonens förmyndare vart situationen värre.

fula maktspel mellan alla fyra parterna ägde rum och folket i Egypten började ana vad Antiochos IV hade i kikaren, han misstänktes nämligen vilja förena de båda rikerna Ptolemaiska och Seleukidiska riket till ett.

Detta uppskattades inte av syskonen som nu började ta allt bättre kontakt med romarna.

  • Hur fick hon den makten?
Kepatrafick makten som drottning genom hennes far och mor  Ptolemaios V och Kleopatra I av Egypten.
Hon fick makten tillsammans med sin bror Ptolemaios VI när deras far avled när dem endast var 5 år gamla.
När Kleopatra I avled vid barnens 10 års ålder tillträddes dem båda till makten men som senare skulle orsaka korruption mellan romarriket och Egypten.

Källor: wikipedia, so-rummet.

torsdag 22 januari 2015

Forntida Egypten




  • Den egyptiska civilisationen var mycket långlivad (till skillnad mot de olika kulturerna i Mesopotamien). vad berodde detta på?
Anledningen att Egypten var var en väldigt långlivad civilisation var för att det var uträknat, kan man tro idag. Det var ett rike som var så välplacerat att det än idag hade varit svårt att överta staden med våld. 
Det var nämligen så att väldigt många riken i Mesopotamien vart erövrade av Perser som välde fram i områdena och plundrade och intog städer.
Men många riken i Mesopotamien hade redan påbörjat sina nederlag, de var nämligen så att de var de första "bönderna" enligt forskare, dem kunde bruka jorden och odla spannmål åt sina invånare. Men i och med att de byggde ut och använde vatten från floder, som det var saltvatten som passerade i var det mycket salt som vart kvar på land och i längden skapade stora områden av öken. 
städerna var därav tvingade och flytta på sig och gjorde vissa städer mer utsatta än andra.
Och detta till skillnad från Egypten som i sin tur odlade sina skrovmål på distans från staden gjorde att de inte vart lika påverkade av "öken risken".

Om man ser på kartan kan man till och med som utomstående förstå att Egypten var ett rike man inte erövrade i första taget.




  • Ge ett par exempel på hur bönderna kunde betala skatt till sin Farao.
En bonde under det forntida Egypten betala sin skatt genom antingen att hjälpa till med pyramid byggen och tempel byggen, detta var innan slaveriet infördes vid stora byggnadskonstruktioner.
Sedan vet man inte allt helt säkert pga. att mycket av de vi vet idag är hypoteser och teorier, det kan mycket väl ha existerat andra system som vi inte har kännedom av.

  • Varför tror du att farao tyckte att religionen var viktig för folket?
vad jag personligen tror bygger väldigt mycket på filmer och böcker jag har läst som utspelar sig under denna tid när Egypten var en stormakt.
I och med att det alltid har funnits en farao i Egypten, även innan dess stormakt så har ledaren som alltid var en man målats upp som en gud.
Faraon var en man bad till, det fanns alltid en koppling mellan landets invånare och faraon för att det självklart fanns "präster", inte präster som vi känner till dem ´men dem fanns där för att få folket övertygade om att deras stora ledare var en allsmäktig som tog landet genom alla tänkbara hemskheter som kunde uppstå.
I det forntida Egypten fanns därav ingen militär, alltså ingen stor militärmakt.
Och hur kommer det sig att Egypten i äldre dagar blev en så stor makt?
Erövring.
Egypten började roffa åt sig närliggande länder som inte trodde på Egyptens gudar och dess farao.
Och när detta hände fick Egyptens härskare helt plötsligt en stor mängd av slavar som i sin tur var tvungen att hållas i schack av militär, denna militär var grundläggande för Egyptens storhetstider och alla hemska historier om dess slaveri.

  • Varför var den s.k. Rosettastenen så viktig för egyptologer?
Varför Rosettastenen var och är så viktig för egyptologer är för att den är oerhört viktig i förståelsen av Hieroglyfer.
Hieroglyfer var det "skriftspråk" som man använde i forntida egypten.
Språket som i säg bestod nästan endast bilder var ett språk som uppkom ca 3000 år f.kr.

Innan vi hade löst hur man skulle tyda hieroglyfer trodde man att en "bild" eller skepnad stod i betydelse för ett helt ord som vi idag kan finna hos bland annat kinesiska men så var inte fallet, vissa tecken kan betyda så lite som en konsonant medans andra kan betyda ett helt ord.
Det är därför Rosettastenen är så viktig, utifrån kunde vi förstå och lära oss språket som användes i Egypten för mer än 5000 år sedan. Fantastiskt om jag får säga det själv!

Texten som finns på Rosettastenen består i korta drag av hyllningar och tack till kungen Ptolemaios.

Stenens texter bestod även av delar som var skrivna på Grekiska.


källor:

Wikipedia, papper från Karin Olsson, spraktidningen.se, Brittish museum.



onsdag 14 januari 2015

Förhistorien Neandertalare (Svante Pääbo)



Neandertalare. (Niklas kör Svante Pääbo.) Epokinlägg 1.


  • Vem är svante pääbo?
Svante Pääbo är en svensk biolog specialiserad på evolutionär genetik.

  • När levde Neandertalare?
Neandertalare (Neanderthalensis) härstammade för ca 400 000 - 350 000 år sedan i Europa och delar av Asien men dog ut för ca 30 - 40 tusen år sedan.

  • Vad är det för skillnad mellan en neandertalare och en nu levande människa?
Det finns många tydliga skillnader mellan Homo sapiens och Neanderthalensis, många skillnader kroppsmässigt då det är tydliga olikheter mellan skelett strukturen, hårighet.
Men andra skillnader kan man finna i deras utveckling, Homo Sapiens hade och har en större förmåga att hantera verktyg, vi hade en bättre förmåga att förmå oss med kultur och leva tillsammans och även ett annat beteende som ledde oss dit vi är idag.


  • Hur mycket av Neandertalarnas DNA finns idag hos dagens människor? 
I dagens människa kan man enligt forskare från projektet Neanderthal genome project konstatera att människor med ursprung från västra Asien och Europa har ca 4% av sitt DNA från neandertalare, eftersom det bara är dessa områden som forskare har riktat in sig på är PGA neandertalarna inte rörde  sig mycket längre bort än dessa områden där emellan. 


  • hur påverkar neandertals-generna oss idag?
Hur neandertalarnas gener påverkar oss idag är helt från person till person.
Är du en sån som aldrig blir sjuk? har en lite mörkare hudton eller ett tjockare hår?
detta är några av dem mest vanliga saker som man kan urskilja på en homos apiens har lite mer neandertalare gener än en den andre.
Neandertalare hade nämligen ett mycket bra immunsystem för att kunna klara alla olika bakterier som fanns i dess olika land, när som fjärran. 
Ett tjockare hår, oftast brunt eller svart kan också antyda på lite extra gener från våra forna släktingar. 
Sedan kan även forskare idag hitta liknelser på de manliga kromosomerna (kromosom X), detta kan tyda på en kraftig hårväxt, muskelbyggnader och ett lugnare temperament än hos oss Homos apiens som betydligt mer risktagande och adrenalin beroende än neandertalarna. 

  • varför överlevde vi och inte dem andra människoarterna?                                                     Varför homos apiens överlevde framför de andra människosläkterna var för att vi, vi kunde upptäcka och sprida oss, vi hade en helt annan kultur och en annan sammanhållning.
medans Neandertalarne exempelvis levde kvar i samma områden som tidigare spred vi oss och idag är vi den ända människoarten som har bosatt oss över hela världen och tillochmed blivigt världens härskare, kunnat övervinna fruktansvärda epidemier.

sen kan vi faktiskt än idag, enligt rasbiologer och detta inte från med några rasistiska påfund konstatera att det finns skillnader inte bara utseendemässigt hos människor från olika delar av världen men det får man inte yttra sig om idag för då får man förmodligen en sjuk uppståndelse och anklagelser mot människors lika värde mm.

  • hur tror du det hade vart om neandertalarna levt idag?
Jag tror utifrån mitt eget perspektiv att det hade varit ett väldigt stort hat mot neandertalare, rent rasistiskt. 
jag tror inte det hade varit så att vi levt sida vid sida utan att det funnits stränga regler och andra bestämmelser vart dem fått bo och vistas, inte att dem fått beblanda sig med vår ras utan ett stort förtryck mot dem. men en fråga som denna kan förmodligen diskuteras i helt vilda fantasier så skall inte gå in mer på detta ämne!

  • vad är en människa? vad är det som gör oss till människor?
rent genetiskt så är det vårt dna, vår kroppsbyggnad och vårt unika sätt att tänka och ta oss fram i världen. men om vi ska tänka ur ett moraliskt och psykiskt perspektiv så är det nog hur vi har levt under dessa tusentals år, tillsammans med oftast en partner med familj och i grupper som sedan i modern tid blivit familjer. och med modern tid pratar jag såklart inte om 2000 talet utan att människa faktiskt funnits i ca 200 000 år. 
sedan har vi något som är unikt för människan, vårt abstrakta tänkande som vi faktiskt har hittat hos andra djurarter också, men sedan har vi förmånen att gå på två ben, vi har händer, kommunikation förmågan och kanske det viktigaste, förmågan att kunna anpassa oss till överlevnad på alla ställen jorden runt med rätt utrustning. anpassningsförmågan är något forskare tror är att vi har blivigt den klart överlägsna arten någonsin på jorden, kanske även ute i kosmos vem vet.

Jag har använt mig av källor såsom Wikipedia, DN.se, SVD.se.

relaterad sida med interessant läsning:   http://www.context.org/iclib/ic12/gilman3/